1778-1860 Rembrandt Peale Galleries Rembrandt Peale (February 22, 1778 ?C October 3, 1860) was a 19th century American artist that received critical acclaim for his portraits of presidents George Washington and Thomas Jefferson. Although modern art critics would consider Peale??s artwork as French neoclassical, its dark and stylized characteristics are similar to 15th and 16th century paintings. Rembrandt Peale was born the third of six surviving children (eleven had died) to his mother, Rachel Brewer, and father, Charles Willson Peale in Bucks County, Pennsylvania, on February 22, 1778. The father, Charles, also a notable artist, taught each child to paint scenery and portraiture, and Rembrandt was no exception. Charles tutored Rembrandt about the importance of having a strong mind from learning arts and sciences. At the age of eight, Rembrandt discovered drawing, and at thirteen, painted his first known self-portrait. Later on in his life, Rembrandt Peale "often showed this painting to young beginners, to encourage them to go from 'bad' to better..." like his steady progressions to become a successful portraitist. A year after his mother??s death and remarriage of his father, Rembrandt Peale left the school of the arts, thereby applying his time to completing his first ever self-portrait at the age of 13. The canvas illustrates early mastery of a young aspiring artist, seeming very mature. The clothes, however give the notion that Peale over-exaggerated what a 13 year old would look like. This style demonstrates early forms of neoclassicism by the looks of Peale's angel-like hair, the way it waves and curls in such a fashion so as to depict an angel from a general Renaissance artist's works of art. In July of 1787, Charles Willson Peale introduced his son Rembrandt to George Washington, where the young aspirant artist watched his father paint the remarkable figure of the country. In 1795, at the age of 17, Rembrandt painted an aging Washington, though the painter had depicted the politician as far more aged than the original facial characteristics. It did, nevertheless attain praise and Rembrandt had begun his debut. At the age of 20, Rembrandt married 22-year-old Eleanor May Short (1776-1836) at St. Joseph's Catholic Church in Philadelphia. During their marriage, Rembrandt and Eleanor had nine children: Rosalba, Eleanor, Sarah Miriam, Michael Angelo, and Emma Clara among them. In 1822, Peale moved to New York City where he embarked on an attempt to paint what he hoped would become the "standard likeness" of Washington. He studied portraits by other artists including John Trumbull, Gilbert Stuart and his own father, as well as his own 1795 picture which had never truly satisfied him. His resulting work Patriae Pater, completed in 1824, depicts Washington through an oval window, and is considered by many to be second only to Gilbert Stuart's iconic Athenaeum painting of the first president. Peale subsequently attempted to capitalize on the success of what quickly became known as his "Porthole" picture. Patriae Pater was purchased by Congress in 1832 and still hangs in the U.S. Capitol. Later on, Peale made over 70 detailed replicas of the same "father of our country", the first President of the United States. Peale continued to paint other noted portraits, such as those of the third president Thomas Jefferson while he was in office (1805), and later on a portrait of Chief Justice John Marshall.  Related Paintings of Rembrandt Peale :. | Jakobs Kampf mit dem Engel | Portrait of Saskia with a Flower | Painting of Thomas Jefferson | Girl at a Window | Self portrait. |
Related Artists:
Thomas Pakenham
19 October 1864?C21 August 1915
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
Jarvis John Wesley
English-born American Painter, ca.1780-1840